livetimitten

Kollegan från igår, hon som valde fotbollslag utifrån samma seriösa grunder som jag (dvs snygga killar), kom skrattande in till mitt rum idag och knöt an till mitt förra inlägg!

Hon berättade att hon som 12-åring önskade sig en häst i julklapp av sina föräldrar. Föräldrarna som hade trott att hon skulle skriva en lite mer ordinär julklappslista, t ex ”ett par Gul&Blå-jeans” eller ”senaste LP:n med KIZZ” blev naturligtvis lite ängsliga. En häst är ju inte den billigaste lilla present man kan skriva på en julklappslista direkt. De fick ju helt enkelt sätta sig med min lilla kollega och säga: ”Älskling, det kan inte bli någon häst i julklapp i år, en häst kostar alldeles för mycket pengar. Men OM vi vinner en miljon på Penninglotteriet, DÅ ska vi köpa en häst det första vi gör, det lovar vi”.

Till föräldrarans förvåning skiner min kollega upp i ett stort leende! Hon skuttar kvittrande ut ur rummet med glada hoppsasteg, för nu skulle hon ju få en häst!! HURRAAAA!!!! …för det var ju självklart, eller hur?

I den möjlighetsfokuserade och hinderlösa värld där hon som barn befann sig, så fanns inte ordet OM! Nix, detta ord var fullkomligt onödigt i hennes ordförråd, vad skulle ett sån ord vara bra för??? Inte till nåt! Ordet automatöversattes därför till NÄR – inte OM – vilket ju faktiskt innebar att hon tids nog skulle få en häst, när hennes föräldrar vann sin miljon. NÄR de vann den, inte OM de vann den! Så därmed var hon nöjd och lycklig, och kvar i soffan satt två förvånade föräldrar!

Jag tror att jag ska börja tänka så! Ja, jag ska börja utgå ifrån perspektivet att OM inte finns, och att allt jag vill kommer att ske! Att fullkomligt negligera alla typer av hinder som står i vägen för mina drömmar! Yupp, NU börjar jag!!!