Kreativitet och ansvar kräver utrymme
Om jag vill skapa en kultur av utveckling, driftighet och ansvarstagande så måste jag ge utrymme för det. Om jag inte gör det så kan jag ju heller inte förvänta mig något resultat. Jag måste ge utrymme för att andra ska kunna utvecklas, driva på och ta ansvar.
Jag kan inte förvänta mig att människorna omkring mig ska vara delaktiga och kreativa om jag tror att det är jag som sitter inne med alla idéerna. Jag kan inte förvänta mig driftighet och engagemang om jag anser att jag är den som ska peka ut exakt vad som ska göras. Jag kan inte förvänta mig ansvarstagande om jag beter mig som om min kompetens och mina tankar är fullt tillräckliga som grund för rätt beslut.
Flera hjärnor skapar tillsammans större tankar än en hjärna, flera individers erfarenheter skapar tillsammans en större förståelse än en individs erfarenhet, flera kompetenser skapar tillsammans bättre resultat än en kompetens.
Ingen kan allt bäst själv! Jag måste visa tillit till att andra kan lösa uppkomna problem själva. Jag måste – i ord och handling – visa att jag litar på att de vet vad de håller på med; att de kan lösa de problem som uppstår; att de har kraften, förståelsen, idéerna och förmågan att hitta förbättringarna. Därigenom utvecklar de både sig själva och den verksamhet de verkar i!
En bra ledare inser att hon har det övergripande ansvaret, att hon har ansvaret att prioritera – och besluta – när så behövs. Men hon inser också att hon varken kan eller bör göra allt själv, att andra har mer insikt i detaljerna än hon. Hon inser att halveringstiden för hennes detaljerade kunskap om processens delar är extremt kort, eftersom allt förändras hela tiden. Hon inser att det är hennes medarbetare som befinner sig mitt i processen, som är de som hela tiden är bäst uppdaterade och därmed de som är bäst lämpade att förstå förbättringsvägarna i processen.
Att själv skulle vara bäste dräng, det är definitivt en myt!
och vi som du beskriver, behöver vi att lära oss deligera och förlita oss på att det blir av, hjärnan är som en hårddisk, vi kan inte bara fylla på och fylla på, därför behöver vi "släppa" saker till andra, så att våran hjärna får möjlighet att omformateras till nya spännande saker.... gud va du e duktig på att förklara, beundrar <3
Om vajre människa skulle ta ansvar för egen utveckling och uppdatering, då skulle komma förståelse att "en hjärna är bra, men två är bättre (som vi säger i Ryssland). Det krävs en viktig förmåga ATT LYSSNA. Om man lyssnar på de andra, om man reflekterar över det, om man kritiserar och granskar sig själv det skulle vara bäst :) Det är sund att så få männaiskor som utvecklar sig på den nivå.
